tigern livet fallet klivet

klockan är tjugo i nio, typ, och jag tänker gå på promenad med en repris av Sommar i P1.
vet inte riktigt vems jag ska ta med mig, men fint blir det.

sommarprogram skapar samma stämning i mig som när jag upptäcker att en affär har fyllda melongodisar i lösvikt.
dör paradisdöden och har ingen aning om något över huvud taget, egentligen, för att jag blir så salig.


jo. Ola Salos.
nu ska jag och Ola Salo ut på promenad.
det har visserligen hunnit bli mörkt ute, men det känns som att den här tisdagskvällen mest är frisk och harmlös.
överlever nog.
(visserligen pekpinnepiper något i mig att just det konstaterandet känns lite för skräckfilm för att jag ska fortsätta vara trygg i tanken men ja jo ni vet. ni vet. nån måste ta riskerna, jag offrar mig)

Ola Salo och jag och april och vägen vart som helst.
vem som rastar vem visar sig. hoppas han berättar nåt hemligt i alla fall.
livetstunder.