lördag, april 16, 2011

två hallon och deras myrkompisar

torsdag, april 14, 2011

nytorktumlade trosor om rumpan. en varm sista västeråskopp te innan jag åker.

vårdansar till The Fine Arts Showcase.
ikväll är jag i Stockholm.

tisdag, april 12, 2011

tigern livet fallet klivet

klockan är tjugo i nio, typ, och jag tänker gå på promenad med en repris av Sommar i P1.
vet inte riktigt vems jag ska ta med mig,
men fint blir det.

sommarprogram skapar samma stämning i mig som när jag upptäcker att en affär har fyllda melongodisar i lösvikt.

dör paradisdöden och har ingen aning om något över huvud taget, egentligen, för att jag blir så salig.


jo. Ola Salos.
nu ska jag och Ola Salo ut på promenad.
det har visserligen hunnit bli mörkt ute, men det känns som att den här tisdagskvällen mest är frisk och harmlös.
överlever nog.
(visserligen pekpinnepiper något i mig att just det konstaterandet känns lite för skräckfilm för att jag ska fortsätta vara trygg i tanken men ja jo ni vet. ni vet. nån måste ta riskerna, jag offrar mig)


Ola Salo och jag och april och vägen vart som helst.
vem som rastar vem visar sig.
hoppas han berättar nåt hemligt i alla fall.
livetstunder.

denise.

det var som att hela stjärnhimlen bodde i henne och sipprade ut, bit för bit, när hon pratade om Sandra.

vi satt i mitt kök, mitt i natten.
mörkt var det, vinterkallt utomhus.
hon berättade ömt om hur perspektivet kärlek helt och hållet bytt skepnad efter att hon träffat den som visade sig skulle bli hennes vackra.
den som visade sig vara hennes livs vackra och sen försvann ifrån henne när de älskade varandra som mest. mitt i sagan.

ja, det var som att hela stjärnhimlen fanns i henne.
och det var som att det la sig ett djupgrått dimdis i min väns ögon när hon sa det.

"Stina.. vi bråkade, det sista vi gjorde. den sista gången jag såg Sandra i livet var en gång i ilska innan jag rusade ut ur lägenheten. vi som hade det så underbart, kunde det inte ha slutat fint åtminstone?"

alla stjärnor föll.
ner i stearinljusen som brann, ut på vilsen vift i Västerås och januari.
hon tittade ut i intet. det blev alldeles tyst,
så när på Anna Ternheims Shoreline i bakgrunden.


den gick över till en låt ur Västeråspjäsen Mitt hjärta stannar här, som jag sett några dagar tidigare.
"lyssna" viskade jag. "jag tänker alltid på er när jag hör de här raderna"

låten heter Saturday night och är på engelska, men går ungefär

snälla, låt mig gå medan jag älskar dig
låt det bli det sista jag någonsin behöver göra.

hon svarade att det förmodligen också var precis så där det var, precis så där Sandra känt.
att det var för lyckligt för att hon skulle klara av tanken på att det någon gång kunde ta slut. därför valde hon att stanna där.
låta det sluta på plats.
min vän log äntligen och sa "mitt i alla dessa varför förstår jag henne, ifall det var så det var".

i varje glädjes famn vilar en sorg.
tänk att människor kan sitta på en sådan otrolig bedjan, att få lämna när det är som vackrast.
jag tycker vi annars tenderar att lite klumpigt suga ut allt bra tills det inte finns något kvar. girighet, ni vet. ..eller kanske bara behov egentligen.

över alla hustak låg täcken av snö.
väntade på värmen som lovades komma med våren och dunsta dem bort.
på gatorna strövar folk runt och väntar, de också.
på den där våren.
vi väntar på att den ska komma som en vän att fylla tomheten som skavts sig stor av att bära vinternätter.
och nog är den här nu.

min vän.
jag vet att ensamhet känns som ett oändligt brus av ingenting när den sätter sig i bröstet,
och jag vet att du föll med sommaren, alldeles för tidigt, fyra nätter in i augusti.

men
i ett hav av grå asfalt
är du en diamant,
så finns.

för jag finns,
så länge du finns.

söndag, april 10, 2011

hej hujeda mig

idag efter teatern kom en människa fram till mig och gav mig så fint beröm.
blev alldeles tagen.

jag har ätit väldigt mycket potatis den här helgen.
eller,
egentligen har jag inte ätit en speciellt stor mängd potatis -

jag insåg bara alldeles nyss att jag varierat mig livligt när det gäller just potatis och dess samtliga former.

i fredags hittade jag en potatis i kylskåpet och tänkte att det nog kunde vara gott.
så jag tog en tugga.
igår fick jag nästan alla Emils pommes frites och marinerade dom med aprikoskräm. det var gott.
sen åt jag Ellas vickningschips och idag åt jag potatismos och sen hittade jag lite potatissallad.