nä vänta vet ni va

jag tar en paus från livet ett tag.


min lista:
1, sluta snubbla på mig själv
2, bli hungrig på den halva mackan framför mig (är mätt men inte belåten)


nästa vecka åker jag till Emmaboda. jag har inte tänkt på det så mycket, men jag tror att det är ett äntligen igen.
ett par veckor därpå hälsar jag på Lisa i Oslo. äntligen Lisa igen, äntligen Norge också tror jag för det är ju kul.
mamma brukar säga att jag är lik vår norska släkt, så kanske bumpar jag into någon som ser ut som mig där. det vore ju förträffligt!

sen åker jag med Emma och ser Jakob Hellman på Gröna Lund.
äntligen + äntligen igen.


efter det är det nästan höst.
skönt.


jaaaa, hörrni.. jag vet inte.
jag har slutat försöka balansera, nowadays hänger jag upp och ner.

mitt samvete ligger utspritt över hela landet på något sätt.
det sprack i en töntig explosion jag är irriterad över och vill skrika åt.
kapoff.

ibland måste jag påminna mig själv att andas, glömmer bort.

vill vara Mark Levengoods och Jonas Gardells kärleksbarn.

längtar tills det inte är cookie-free wednesday längre så att jag kan äta upp kladdkakeballerinorna.




+ glassen, colan och chipsen Ella lämnade i mitt rum.

nu går jag ut och plockar vinbär. kommer aldrig tillbaka, ses aldrig igen.


(ska göra en paj)