visdomar & dumheter. va!

jag känner för att fly jorden, flytta ut till djungeln ett tag. alternativt livet ut. inte för att något är dåligt eller så,
jag känner bara någon form av attraktion ditåt ..var nu ditåt ligger.

meneeh, oturligt nog finns den inte så där påtagligt tillgänglig för tillfället.
så, jag åker till Borlänge ett tag. en vecka och så där.
endast för bajamajornas skull, they love me I love them.
fast ja, jag ska faktiskt bo i ett zebratält också! det om något måste ju bara vara ypperligt roande, som att gå på cirkus. en vecka, för ett och sex.

plus att jag får se Kings of convenience. ah! svampen står då som representant för mig och tetraförpackningen på bilden visar tydligt på hur mycket juice och dylik vätska jag misstänker är möjligt att jag konsumerar under veckans gång.
och alltsammans grundas på de gröna strecken, vilka tydliggör att vi ska bo på gräs. förhoppningsvis. man vet aldrig med Borlänge och trettiofemtusentältscampingar.

inatt ramlade jag förresten ur Camillas säng, antingen har den krympt eller jag blivit stor.
vad gissar ni? gissa gissa.

citronvin och en cykel

idag köpte jag citronvin och fick en cykel.
proportioner och styren är min grej, tack. jo, jag ritar cyklar på heltid. här till exempel.
medveten mycket väl om att min gedigna erfarenhet lyser igenom och jag exponerar mer än gärna mina verk, dyrka på bara. värdet växer för varje ögonblick.

på söndag får jag äntligen snylta eluttag och toalett på Borlänges mysigaste fik, igen.
längtar.

nu ska jag.. midsommarnattsdrömma.

säg mig att du kommer bli lite mer som annie hall

inatt sitter jag medvetet uppe enerverande länge,
precis as in my early teens.
jag vet liksom att det här kommer att förstöra min dygnsrytm, men jag sitter kvar. frivilligt och gladeligen.

då drack jag oftast cola till, en liter för varje nattlig internetsession.
msnade dygnen genom, det var där det fanns människor som var som jag.
eller, åtminstone tyckte om mig för att jag var som.. jag.
just nu består jag av rödögon och te, synd att allt som kan börja rinna i ansiktet börjar just rinna så fort min pärlegris kommer i närheten och vill gosa.

ikväll har jag bakat bröd,

ett sånt där övernyttigt ett med sjukt mycket fibrer, fullkorn, torkad frukt och grejer. exclusive exclusive.


och så....
nej,
jag tror jag sagt vad jag ville säga redan, det var nog bara dit jag ville komma.
det här inlägget skapas dessutom faktiskt bara för att skryta, om jag ska vara helt ärlig.
jag vet ju hur avis jag blir varje gång jag läser att någon skapat såna super healthy bakfenomen. det är till och med sant.
för att inte tala om prestationsångesten som kommer ilandes likt en oljad blixt över barm och vader. eh.
men jo, s'atte.... ombytta roller-dags! just go ahead, mhm, feeeel it coming.

grrrr!
puss.

rooibos-te & Jujubes (american candy, y'know) som smakar viol och syntetkörsbär

bredvid min bror i tröttögat och kvällskvisten.

Norrköping är värsta grejen, förresten.

det visste jag inte innan.
fina människor är också värsta bästa grejen.
det visste jag visserligen,

men det är alltid värt att reflektera över ju fler jag träffar.

prr prrr prrrrr.


varje gång jag loggar in på fejjan har någon skickat en vänförfrågan och det är bara så mysigt i bröllekorren.

bröstkorgen. ehe. eheh.

ne, men.

jag satt i fönstret till mitt hotellrum.

såg ett klocktorn, strömmen (nere vid strömmen i drömmen lalalala. Palace hann jag också ta på, i svängarna), en parkering och ett annat hotell.

insåg att det allra bästa ändå varit att åka iväg från hela Västerås och kakan livet som den kallas,

ensam på ett tåg

till en stad jag aldrig nosat mig fram genom tidigare.
ville aldrig åka hem. nästan, nästan aldrig.

jag har inte riktigt smält den än, resan.

så många intryck som ska utvärderas och tas in, känslor och sånt.

men den gav mig.. mycket. minst sagt.

Norrköping, va. hiskeligt trevligt var det allt.

plötsligt var vi inte bara systerskapta inuti längre

på torsdag åker jag till Norrköping,

för värsta bästa projektet.
sen till Uppsala för att träffa en fin bror och en fin brorfru, som båda bott i Ecuador i nästan ett år.
underbart.



nu,
Elinis och Nattifis-fika.
jag har inte ens tvättat bort sminket sen igår, hihi.

jag behövde inte ens tjata om att få ha skjortan imorgon och

så kände jag plötsligt en viss doft spridd i luften, lillasysterynkade fram ett ..Nisse, kan jag få smaka popcorn? varpå han svarade ja, du får ta hur mycket du vill. det är aromat på och sen satt jag där på vardagsrumsbordet, knaprade popcorn med fuskproteinsmak (e621) bredvid min storebror.

hej då, kom ihåg att mata katten

förhoppningsvis är ni redan bekanta med det faktum att de bästa, snyggaste och mest passformade kläderna tillhör någon viss tjugofemprocentare av ens fyra storebröder.
men idag hände det oväntade - ack så efterlängtade; mamma, min bror och jag införskaffade oss en gemensam flanellskjorta!

jag har mina planer. i värsta, kanske bästa, fall tvingar jag på en enorm inspiration rush (bäst att ta det på engelska för att låta self confident s'attsäga) och skriver en bok. mångmiljonsuccé och sådär är tanken. men vi får se, det går nog bra i alla fall.

i fredags fick jag sommarlov och grejer, jag tror jag hade världens roligaste eftermiddag (tänk vad man kan göra med en mobil och Comviq kompis va) och kvällen blev ganska mycket av en hejare den också.
note to self: mata aldrig jordnötsallergiker med jordnötter. de spyr, alt. dör.

eh, jo. var hemma hos Milleluring och umgicks. under kvällens gång hann jag både kissa i Folkets park, bli en sushi på ett golv och prata med en främling i ett kollektivt telefonsamtal som pågick i ungefär fyrtiotvå minuter. lite roligt var det allt.

imorgon ska jag gå till skolan, och jag skojar inte ens men det är en annan historia. sen ska jag träffa Terese och förhoppningsvis Emma.
är min bror lättsmältbar ikväll, och därmed smälter av mitt "schyrra!!!!" angående ifall jag får ha skjortan imorgon, ser jag nog ut typ såhär typ:

och ne, okej, jag äger ingen lila vante med en pixlig svamp + pixlig sjöstjärna på men hade jag inte ritat rutorna på skjortan innan själva grundfärgen kanske jag faktiskt skulle ha haft orken till att måla dit en riktig hand också.

annars lyssnar jag på Veronica Maggio, längtar så himla mycket till en viss road trip i augusti.
ryser lite i nacken kanske.

du och jag håller andan och håller händer i språnget

sitter i min säng och ser ut som en dansare.
eller, tänker att jag ser ut som en, önskar att jag såg ut som en i alla fall för jag har mina leopardleggins och den där grå t-shirten jag klippt sönder. ärmen har åkt ned för ena axeln och jag stirrar in i min spegelbild medan Markus vrålar, för högt för det ilar nog genom lägenhetsväggarna.

men ikväll är det bara jag som finns.

vad tycker du?

vad hoppas du?

vad önskar du?

vad vill du?

är du rädd?

nä. jag är inte rädd längre.
innan var jag rädd, över att jag skulle falla ner i ett djupsvart hål ifall jag valde att hoppa av gymnasiet. sen blev jag övertalad av världens bästa mamma (min, för att klargöra) och växte. nu vet jag, nu vet jag att det här är mitt öde.
jag ska inte sitta och bläddra tillbaka sidor, sucka att ja, det var ju så här det blev då när det inte blev som det skulle för eftersom att det uppenbarligen inte blev, var det ju inte så det skulle bli.

igår kväll var fin, vi satt i en bil och någon frågade "har du någon plan eller? du måste ju ha en plan" och jag svarade.

"jag har visioner, och det är de som driver mig. och alla fantastiska människor runt mig, skulle inte de finnas till hands skulle jag ju fallit fel. men säg till dig själv att du vet att du kommer att klara det, då gör du det."

på fredag ska jag nog åka båt. jag längtar, det var så himla längesen sist. Björnötider.
hela förra sommaren önskade jag mig en sjömanskeps och nu tänker jag att tusan! vad fint det vore. jag ska hitta en, i sommar ska jag hitta en och se ut som en riktig fiskkvinna. sjökvinna.
dansande sjötjejen med ena t-shirtärmen hängandes ner för armen.

på torsdag ska jag sitta på Emmas axel och imorse lämnade jag ett brev på Millelurings huvudkudde, lite överraskning sådär.
sen bytte jag hennes bakgrundsbild på datorn till en dansande broccoli. ja, jo - det är verkligen skönt att ha en så extraordinär humor som min. terra'n, vet jag.
terra värran, det sa jag om att testa väskan när jag var typ, eh, åtta.
mina coolaste brorsor_big_boys sa ju så och jag menar kom igen, man vill ju inte vara utanför gemet heller.

requiem for a dream

jag vet inte vad jag ska säga. bara att jag måste säga nånting, om det så måste bli ett dregelslshsh. eller vad det nu heter och låter som.
nå väl,
ord är bara ord och klyschiga som sjutton i såna här fall. mästerverk, uttjatat men aldrig så passande. genidrag, jo tack.

...grrrglllshslsllhlslsl.

mhm, där kom det. dreglet.
vilket kort och gott betyder att jag inte kommer någonstans i mitt försök att värdera det här spektaklet, rent skriftligt.
men aldrig, aldrig någonsin har jag skådat en snyggare film eller starkare verklighetsskildring.
jag är uppriven, ångestfylld, entusiastisk, tom, haktappad och sjukt inspirerad.
inte på att börja knapra gladfärgade piller, dock. tur!
happy pills don't donate you the happy life you search for, det är väl ungefär sensmoralen i hela historien.

åt en chokladboll också.
skoj.
puss. mm. gonatt.
..som om jag är en sån som sover.

pappasms

Hej . Stina . Jag har köpt en gurka . Det var gott . Pappa

skulle tippa på att detta, det senaste i raden, är ett resultat av min och pappas grönsaksdiskussion här om dagen,
i vilken jag klargjorde att jag älskar grönsaker och frågade honom men pappa, tycker du det är viktigt med grönsaker?

då svarade han jaa, alltså, jag försöker ju köpa hem då och då ... en gurka ibland så där. i och för sig, en gurka innehåller väl inte så mycket men i alla fall. det är gott att ha på macka.

leaving just in time

här sitter jag och hoppar runt i min jumpsuit.

hehe, nej - nu skojade jag. jag sitter ju ganska still.
och har inte ens hoppdräkten på mig.
men jag känner att det är så effektivt, vetskapen om att jag faktiskt införskaffat en jumpsuit ifall jag blir sugen på att hoppa omkring är ju guld värd.
vad tusan har jag tagit på mig vid dessa tillfällen, alla dagar innan idag?
ne, vetniva. jag sitter på så många problem och frågeställningar jag inte ens vet att jag bär på. lite oroväckande nästan.

men det finns inte plats för oro, nu har jag ju ett kalasklädesplagg som kan lösa alla mina problem.
jumpsuiten är blommig, luftig och skulle nog dessutom kunna klassas som sommar i ett enda plagg - jag flyttar in nästa vecka är det tänkt, och har inte börjat planera någon utflyttning än.
livstidssambos, hoppis och jag.

för ett år sedan mådde jag inte hälften så bra som jag gör nu,
och jag vet inte vem jag ska tacka först eller vad jag ska tacka för, exakt.
men tacksam är jag.
det smakar.. Joshua Radin - Brand new day.
så, för att göra klyschfaktorn ultimat på det här inlägget borde jag väl kanske rimligtvis lägga in den.
men.. så förutsägbar vill jag ju inte va. pinit.

jag kan lägga in en bild.