alldeles nyss, medan tåren rann

Tänk, när jag ser på dig ser jag fortfarande den där lilla Stina som följde med storebror Pär in i fotostudion. Ja, det är ofta jag har den bilden framför ögonen.
Då känner jag hopp.


skolan är tyst.
jag är ensam med mina blommiga ben, så när på ett par lärare i korridoren.
jag funderar på att åka hem, men jag orkar nog inte det heller.
vi ska ju träffas ikväll, SPM07. min underbara klass som på papperet inte kommer att klassas som min längre.

men jag vet helt ärligt inte om jag orkar, jag kommer gråta mig igenom dagen känner jag redan nu.

..jag ska försöka.
det är ändå sex timmar kvar.
hoppas Terese är hemma, så jag kan gå till henne. jag vill inte vara kvar här med mig och mina tankar, mitt gråt. jag vill sitta och prata bort allting, jag behöver någon som får mig glad just nu - i stunden.