måndag, juni 07, 2010

requiem for a dream

jag vet inte vad jag ska säga. bara att jag måste säga nånting, om det så måste bli ett dregelslshsh. eller vad det nu heter och låter som.
nå väl,
ord är bara ord och klyschiga som sjutton i såna här fall. mästerverk, uttjatat men aldrig så passande. genidrag, jo tack.



...grrrglllshslsllhlslsl.

mhm, där kom det. dreglet.
vilket kort och gott betyder att jag inte kommer någonstans i mitt försök att värdera det här spektaklet, rent skriftligt.
men aldrig, aldrig någonsin har jag skådat en snyggare film eller starkare verklighetsskildring.
jag är uppriven, ångestfylld, entusiastisk, tom, haktappad och sjukt inspirerad.
inte på att börja knapra gladfärgade piller, dock. tur!
happy pills don't donate you the happy life you search for, det är väl ungefär sensmoralen i hela historien.

åt en chokladboll också.
skoj.
puss. mm. gonatt.
..som om jag är en sån som sover.

2 kommentarer:

  1. den var verkligen obehagligt bra..verkligen.

    SvaraRadera
  2. stinus, vad glad jag blir, du har sett en film vi båda sett! dock tycker jag den här filmen är lite för mkt i ens ansikte. slutscenen får mig att vilja kräkas.

    jag älskar att människor har så olika åsikter om film, samtidigt som jag inser att det är den mörka sidan med va jag vill ha som karriär.

    SvaraRadera